Torsdagen gick toppen! Clintan och jag passar som handen i handsken. Vi hoppade. Hoppade inte alls högt till att börja med. Kanske 60cm max. Tråkigt tänkte jag. Varken Clinton eller jag hoppar så bra på de lägre höjderna. Så ser man ridgruppen bredvid oss som hoppar uppåt 120cm(de går oxå i Hästgymnasiet men vi är indelade i fyra olika nivåer beroende på hur mkt erfarna vi är på hästryggen. Jag är i den näst högsta :D). Sedan skulle vi hoppa en övning som heter fem ån halvan :D Den är skojig. Och då hoppade Clintan och ajg perfekt på 60cm sedan höjde hon till kanske åttio och sedan till dryga metern. Underbart mjuka och härliga rörelser han har den där Clinton. Vill så gärna ha honom. Kanske när jag blir miljonär, eller hur?! :D
Var på praktiken idag. Suck, min handlerade, Helena var i Spanien och den vanliga hästskötaren, Evelina var ledig. Det betyder att jag har själv med Mickis och Tip, två personer som jag inte direkt dyrkar. Fick mocka två boxar och lösdriften och sedan göra iordning allt hö. Sedan strök jag bara omkring lite. Kände mig inte riktigt kry. Ont i skallen, mådde illa och "såg dubbelt" typ. Som tur var så fick jag sluta tidigare eftersom det inte fanns så mkt jag kunde göra, enligt Mickis. Så skulle jag ta bussen som gick från hållplatsen 14.20. Mickis skulle skjussa mig dit och självklart funkade inte bilen! Så jag missade bussen. Och fick stå ut med hela 40min till. Sedan skjussade Pia mig, någon som är där ibland men som jag aldrig tidigare träffat. Mkt trevlig tjej. Då kom jag ivf i tid och fick mina sköna 50min i bussen till centralstation i Uppsala. Jag visste att när jag kom in så hade jag bråttom, bussen kom in kvart i fyra och tåget gick fyra minuter senare, och bussen stannar längst bort ifrån station. Suck! Sprang och kom precis in på perrongen, så jag i princip kunde nudda tåget, så åkte det iväg. Skulle då ringa till min far och säga att jag missat tåget. Och vad händer inte då? Jo, det står "anslutningsfel" på telefonj'veln och sedan stänger den bara av sig. Jag hade fullt med batteri och täckning. "Vad fan!" tänker jag och blir näst intill gråtfärdig. Panikslaget så trycker jag på "on"-knappen upprepade gånger liksom försöker knacka på mobilen i hopp om att väcka lite liv i den. Så plötsligt slår den igång och helt plötsligt går det perfekt att ringa. Vilken dag? Så då svär jag så jag blir gul och blå sedan försvinner jag mot pressbyrån. Huvudet dunkar som om jag druckigt två liter kaffe och jag mår illa, men jag måste ha någonting att dricka. Så jag köper mig en Cola Zero och två äpplen som jag petar i mig. Känns lite bättre men inte mkt. Sedan läser jag min bok, Stormblomman, mkt bra hittils (läst typ 20 sidor så.. ).
Äntligen hemma men mår fortfarande piss. Var ju sjuk alldeles nyligen ju! Rider min gode vän Pelle ut på en prominad och sedan rider jag Jullan barbacka (om hon inte vore så förbaskat rund om magen så skulle jag ha åkt av flera gånger). Sedan mockar jag min box och får lovord av mamma att jag kan gå in och vila mig lite. Gör det och så hemskt j'vla skönt det var att sätta sig ner då?! Tack mamma, du ska få tillbaka den tjänsten! Nu äntligen börjar det luta åt att jag ska gå och lägga mig, eller skulle ha gjort det för länge sedan med tanke på mina tunga ögonlock, men jag fastnade liksom vid datan. Hoppas att jag får en bättre dag imorgon och att den förbaskade huvudverkan försvinner under natten.
Ida